milla!

a life in a year

Tänkte att jag kunde berätta lite om varför jag valde att åka på utbyte, dock har jag blivit tvingad att berätta samma story närmare 100 gånger under hela denna process haha så det kan bli lite apatiskt (tips för dem som vill/funderar på att åka på utbyte, det är bra att veta varför man vill åka på utbyte). Ett par veckor före jag började i ettan så bestämde jag mig för att jag ska åka iväg på utbyte, då var inspirationskällan andra utbyteselevers bloggar och berättelser. Jag visste hela tiden att det var USA som gällde, har aldrig velat någon annanstans än dit, hade Sydafrika som andra val haha. Jag skulle vilja påstå att jag var ute i ganska god tid, eftersom ännu flera månader efter att jag hade skickat in pappren så tog min organisation ännu emot fler elever (jag åker med YFU förresten). När jag nu tittar tillbaka hittar jag inte riktigt ord för hur mycket pappersarbete det var. Först, för att bli accepterad skulle man lämna in massor med papper men det var inte ens början haha, när jag väl blev accepterad till USA, hade jag pappersarbete så att det har räckt till hela året. Nu är allt är packat och klart känns det som en extremt kort tid sedan jag ansökte till utbyteselev, fastän det var nästan exakt ett år sedan. 

                              

Har inte så mycket att säga när det kommer till organisationer eftersom jag själv är nöjd med min och alla mina vänner åker med olika organisationer och de verkar lika nöjda, jag är relativt bekant med STS, AFS, Explorius, Rotary och UP Education. Vet inte riktigt varför jag valde YFU, om jag skulle få välja pånytt så skulle jag kanske välja Explorius (fastän jag är riktigt nöjd uppfatta mig inte fel!!) eftersom de hade ett aningen lägre pris om jag kommer ihåg rätt. Jag tycker att det är viktigt att bekanta sig med många olika organisationer innan man väljer en som man sedan vill åka med. Alla organisationer har olika principer och olika moraler, dvs jag tror att alla hittar en som passar sig själv. Min egen organisation satsar väldigt mycket på utbildning och skola, därmed hade jag en del press på att prestera bra här i Finland under mitt första år i gymnasiet eftersom jag inte fick ha en ändå 6, dock var det kanske inte ändå riktigt så strikt som de säger att det är. Personligen kom jag undan ganska lätt ;-) 

                               

Min organisation koncenterar sig på att skicka iväg ungdomar (när det gäller USA) till Michigan, Indiana, Ohio osv. Själv var jag alltså mycket överraskad att jag själv fick en plats och familj i Kalifornien, jag är så super tacksam. Jag måste faktiskt erkänna att jag hade väldigt svårt att leva med att det finns en stor chans att jag kommer att spendera mitt år i en delstat var vintrarna är lika kalla som i Finland. Jag var den sista av oss som far till USA, som fick sin familj och plats. Först fick min bästa vän en plats och perfekt familj i Tennessee, var så avundsjuk att jag hade lite svårt att tala om saken haha. Hela grejen blev ju inte direkt bättre när min andra vän fick en plats i Connecticut på östra kusten, liksom jaha tänkte jag. Jag är så glad så glad så glad att jag orkade vänta eftersom det var så värt att vänta. Som sagt skulle jag inte kunna önska efter en bättre familj. 

                                

Vad annat... jag har lite svårt att hitta ord och formulera mina tankar, men kanske jag hittar på något mer att skriva under de inkommande sista dagarna i Finland.

Hoppas ni alla har det bra, var än på jorden ni befinner er <3

Comments

Loading comments...
Show all comments
Form is loading